Visar inlägg från november 2014

Tillbaka till bloggens startsida

Idag fick man åka hem med svansen mellan ben....

Både väder och vind var med mig idag och till viss del fisken. Jag riggade spöna för lite trolling, två olika zalt fick stå som lockbete denna dag. En svävande och en flytande.  

Efter att ha börjat trolla på den djupa delen av sjön gled jag sakta in över grundkanten, en stigning från ca10m upp på 4m och det tog  inte lång tid innan första kontakten var tagen, en dutt sen pang, nä vänta här släppte den? Vevar in i ganska högt tempo något har iallafall fastnat, en grön liten slinka, knappt större än zalten hehe,dom är verkligen glupska. 

Timmarna går o det händer inte mycket, sen kommer det en liten huggperiod som det nästan alltid gör, inom loppet av 45min bommar jag fyra och får en, också den liten.

Och där sitter jag i bilen på väg hem med svansen mellan benen, eller? Om nu gäddorna hade varit +10 och dom jag bommade hade gett en rejäl fight hade jag även då åkt hem med svansen mellan benen? Nä, förmodligen hade jag ringt alla fisketokar jag känner och berättat stort och brett, högt och lågt om mitt fantastiska fiske. Så kardemumman av det hela, storleken har betydelse..

Skitfiske på er!!!


Finns på instagram @fiskarfrazze

Jakten på drömfisken......

Den har vi väl alla. Några har fått den medans andra fortfarande jagar drömfisken. När den väl är fångad så är den samtidigt inte det för då har man helt plötsligt en ny gräns man vill spränga gällande längd, vikt eller art.

Själv har jag fått några drömfiskar men det finns givetvis många kvar där ute som t.ex. abborre. Abborren är en av mina favoriter. Att stå och fiska droppshot en vindstilla sommarkväll eller poppa i en lätt bris sista dagarna i augusti, finns det något bättre? Klart det gör, men inte just då, när man befinner sig där i just det ögonblicket. Kommer ihåg när man hade drömgränsen på ett kilo, det är en fantastisk fisk att få och det tycker jag än idag. När man väl får det där hugget med stort H och när man ser att det är en drömfisk på kroken stiger pulsen och man fiblar lite extra med håven, händerna skakar, fiskefrossan slår till...ja ni vet. När den äntligen ligger där i båten och vågen landar på 1060gr, ghaaaa vilken känsla! Genom alla år har jag lyckats passera några av dessa så kallade "drömgränser", 1100gr och 1200gr. I dagens läge, när man har dessa fiskar på sitt CV, då har man helt plötsligt en ny drömgräns på 1300gr. Är inte riktigt där än men bra nära, en på 1290gr lyckades fastna på kroken i början av september.

 

Har ju fler drömfiskar som t.ex. harr, men där är inte vikten lika viktig av någon anledning. Med just harr handlar det enligt min mening mer om längden. Har en drömgräns på 50 cm. I mina ögon är en 40 cm harr en bra fisk, för när harren kommer över dom där 40 cm så är det lite mer "go" i dom, lite mer tryck i grejerna helt enkelt. När dom börjar komma upp emot 45-50 cm stiger pulsen återigen och dom vill man inte tappa, hoppet om att det kan vara den efterlängtade drömfisken finns ju ständigt med i tanken.

Listan på harr jag lyckats dra upp på 40-45 cm är lång, däremot är de över 45 cm mer lätträknade. Har några på 46 cm, två på 47 cm och en på 48,5 cm. Den där halva centimetern är väldigt viktig, hehe!

Läste någonstans att harr över 40 cm är i snitt 7-10 år, det är alltså en fisk som är till åren kommen som har klarat sig länge från mink, fågel, gäddor och såklart rovfiskare som plockar upp allt dom får på kroken. Jag fiskar 100% C&R, så drömfisken kan få växa till sig och jag får ytterligare en chans att fånga den/dom nästa år. Givetvis med förhoppningen om att den gått upp några gram och växt till sig några centimeter.......Man kan väl säga att jakten på drömfisken är ständigt igång, oavsett väder och vind.......

 

Instagram  @fiskarfrazze



 

 

Det här med fiske......

Hur är det med det egentligen, är det verkligen hälsosamt? Svaret på den frågan är nog enligt min mening nej, haha! Jag tänker på hur man laddar inför en fisketripp som är planerad sen flera veckor tillbaka. Man äter, dricker, sover och andas med fiske ständigt i åtanke veckorna innan. Kvällen/natten innan dagen D är nog den som är värst. Det är svårt att sova, sängen är knölig och det är varmt, låren klibbar liksom ihop mer än vanligt när man ligger där i fosterställning och försöker somna. Och den stressen då, av att man kanske glömt något, hujeda mej.... Ja ni känner nog igen er. 

Min dotter och jag brukar leka en lek, den går ut på att man ställer två frågor och ska välja det man tycker är minst dåligt, så min åttaåriga dottern ställer mig frågan:

"Pappa vad skulle du välja, att aldrig mer få fiska eller att aldrig mer få leka med mig"

Svaret på frågan är ju enkelt, jag väljer bort fisket alla dagar i veckan. Men ändå dröjer svaret, tanken slår mig, tänk att aldrig mer få fiska, oj oj hemska tanke. Men nu har jag ju sån tur att jag inte behöver välja, jag kan ta med min lilla tös ut på sjön och fiska. Det är ännu inga superlånga pass men man hinner ändå dänga spöt lite mellan sjörövarlekar och korvgrillning... 

 

Så det här med fiske, det är ju en helt fantastiskt livsstil. Därför hade jag tänkt att jag ska bjuda med er på en liten bloggresa i min fiskevärld.

Jag fiskar en del, men inte lika mycket som förr. 2006 hade jag 104 pass och då räknas bara heldagar. I nuläget ligger jag på ca 40-60 heldagar per år, fiskar allt från flugfiske efter harr, öring och röding i norr, till jerkar, spinn och trolling efter gädda, gös och abborre i mellansverige. 

Tjohoo!!


 Kolla gärna min Instagram @fiskarfrazze